Att skriva utvecklar talspråket

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av skrivandet. När jag läste lingvistik träffade jag Sven Strömqvist som är professor i lingvistik vid Lunds universitet. Han arbetade med ett dataprogram som mäter skrivande. Det visar hur ofta skribenten stannar upp och tänker, hur mycket som suddas och ändras, allt som händer under skrivandet. Sven Strömqvist bad mig hjälpa honom i hans projekt. Samarbetet ledde till att jag sökte en doktorandtjänst och påbörjade min avhandling, där jag använder dataprogrammet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den undersöker skriftspråkets utveckling från tioåringen till universitets-studenten. Skriften är i fokus men jag tittar också på hur förmågan att uttrycka sig i tal utvecklas parallellt med förmågan att uttrycka sig i skrift

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Om man vill titta på hur språket utvecklas under en livstid kan man inte bara undersöka talet. Man måste se på många olika texter som personen har skrivit. Texter ur olika genrer, berättelser, beskrivningar, argumenterande text både i tal och skrift.

Vad överraskade dig?

– Jag har hittat få skillnader mellan 10- och 13-åringarnas texter. På ytan kan resultatet se väldigt lika ut till både längd och innehåll, men tittar man på djupet har 13-åringen använt mer tid att redigera texten än elvaåringen. Stannat och tänkt, bytt ord, rättat stavfel. Det tar mycket tid och kraft att tänka om och ändra. Eftersom 13-åringen lägger tid på att redigera blir texterna inte så långa. Då säger slutprodukten väldigt lite om skapandeprocessen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen har naturligtvis pedagogiska implikationer. Om man vet mer om kognitiva aspekter av skrivande så påverkar det ju hur man lär ut. Den är inte så lätt att förstå om man inte har en språkvetenskaplig bakgrund. Men om man ser till resultaten kan den öka kunskapen om skrivutveckling i allmänhet.