Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Läsutveckling för döva och hörselskadade behöver stärkas

Publicerad:2016-08-15
Uppdaterad:2017-05-23
Robert Gres
Skribent:Robert Gres

Att lära sig läsa är en större utmaning för hörselskadade och döva barn än för hörande barn. Emil Holmer har i sin avhandling undersökt sambandet mellan läsutveckling och teckenspråk.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad psykolog och mitt huvudintresse är framför allt psykologiska processer. I min forskning ville jag koppla det här intresset till en ny grupp och det blev hörselskadade och döva barn som använder teckenspråk.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen består av två studier. Den första undersöker samband mellan läsutveckling och användning av teckenspråk hos döva eller hörselskadade barn som går i teckenspråkiga specialskolor. Totalt ingår 16 barn i låg-, mellan- och högstadieåldern som alla håller på att lära sig läsa. I denna del har jag gjort mätningar av barnens läsförmåga vid fem tillfällen under nio månader. Jag har också mätt deras teckenspråkkunskaper vid det första och sista tillfället.

– Den andra delen syftar till att utvärdera en datoriserad intervention. Här har samma barn som i första delen någon gång per dag under fyra veckor arbetat med datoriserad teckenspråksbaserad lästräning. Tidigare studier visar att det här datoriserade verktyget har god effekt på hörande barn med lässvårigheter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns en koppling mellan teckenspråkskunskaper och läsning. Lite förenklat går det att säga att elever som har starkare teckenspråkskunskaper också var bättre läsare och hade något bättre läsutveckling än de med svagare kunskaper i teckenspråk. Det här är ett teoretiskt intressant resultat då det visar på kopplingar mellan två mycket olika språk. De här barnen använder svenska och svenskt teckenspråk som har olika grammatik och uppbyggnad.

– Vad gäller den datoriserad teckenspråksbaserade lästräningen syns inte några tydliga resultat. Elevernas läsning utvecklades inte alls i samma takt över tid som hörande lässvaga elever har gjort i tidigare studier med motsvarande intervention. Vad hörselskadade och döva elever framför allt har svårt med tycks vara läsförståelse.

Vad överraskade dig?

– Att resultaten av interventionen inte var så övertygande. Jag hade förstås hoppats på ett tydligt positivt resultat av interventionen. Kanske var mätperioden för kort, fyra veckor räcker möjligen inte för att ge effekt på den här gruppen. Det kan också vara som så att det här verktyget inte fungerar lika bra för hörselskadade och döva elever som för hörande elever.

Vilka har nytta av dina resultat?

– Personal inom skolan som arbetar med hörselskadade och döva barn. Men även andra som är intresserade av språkutveckling och språkprocesser. Mitt drömscenario är att i samarbete med skolpraktiken utveckla och värdera metoder och verktyg för de här eleverna. Min forskning pekar på att vi måste bli bättre på att förstå vad som kan hjälpa dessa elever.

Susanne Sawander

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Konferens för dig som är rektor

Rektor i fokus

Skolportens konferens Rektor i fokus för dig som är rektor inom skolan. Delta på plats eller via webbkonferensen.

Läs mer och boka.
Fsk–Vux

Stockholm 12-13 oktober

Webben 21-23 oktober

För dig som undervisar i engelska

Undervisa i engelska med digitala verktyg

Kurs för dig som undervisar i engelska med digitala verktyg.

Läsa mer och köp din kurs
Åk 7–Vux

Köp den för 749 kr.

Kursintyg ingår.

Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer