”Nu får du faktiskt hålla dig”

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag har via mitt arbete haft en del kontakt med uroterapiavdelningen på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Dit kommer barn som har funktionella blåsproblem, vilket kan visa sig genom att de har svårt att hålla urinen, och där får de lära sig att hantera sina problem. Barnen får ofta ett träningsprogram där de ska gå regelbundet på toaletten, varannan eller var tredje timme, och också lära sig hur de ska sitta avslappnat på toaletten. Många barn uppgav att de inte kunde gå på toaletten i skolan för det är så äckligt. Detta förlängde behandlingstiden för dem. Vi förstod att det var ett problem som borde undersökas närmare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Vi har studerat vilka förutsättningar barn har att förhålla sig till när de behöver gå på toaletten i skolan. Vi har tittat på skoltoaletten i sig och på regler som finns i skolan i samband med toalettbesök. Vi har gjort enkätundersökningar med elever i grundskolan, intervjuat elever både med och utan blåsproblem och intervjuat lärare om regler och hur de hanterar barns önskan om toalettbesök under lektionstid.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– 16 procent av barnen kissade aldrig på skoltoaletten och 63 procent av barnen bajsade aldrig på skolans toalett. På högstadiet så undvek 25 procent att kissa i skolan, och 80 procent bajsade aldrig i skolan. Det var genomgående i undersökningen att de äldre barnen hade ett mer undvikande beteende och negativa åsikter om toaletterna. Som skäl till att barnen undvek toaletten uppgav de att det var kiss på toalettringen, att de var rädda att någon utanför skulle höra dem, att någon skulle tro att den äckliga lukten kom från dem och att någon skulle kunna komma in och se dem. Barn går ofta på toa under lektionstid för att de vill gå och i lugn och ro och en del tyckte inte att de hann gå på rasten.

– För barn med blåsproblem var toalettrummet bekymmersamt, de upplevde toaletterna som riskfyllda. De ville inte bli upptäckta med sina problem och därför var det extra viktigt för dem med säkerheten. Att toaletterna var smutsiga var också ett problem eftersom de behövde sitta och ta det lugnt och vara avslappnande. De hade också problem med lärarnas regler för toalettbesök. Många barn valde att inte berätta för läraren att de hade problem, eftersom de var oroliga att andra barn då skulle få veta problemen.

– Barnen uppfattade att varje lärare hade sina egna regler om toalettbesök. De lärde sig reglerna genom att se hur de andra barnen gjorde. När man haft dem ett bra tag då vet man hur dana de är sade ett barn om lärarna. Barnen tyckte att det förväntades att de skulle gå på rasten och när läraren pratade fick man helst inte gå. Nu måste du faktiskt klara dig för nu håller vi på med något som är jätteviktigt, nu får du faktiskt hålla dig, fick en elev höra när han ville gå på toaletten. Ofta skulle man räcka upp handen och be om lov för att gå på toa. Bland de äldre barnen var det speciellt tydligt att de tycker att toalettbesök är något privat och många ville inte räcka upp handen och berätta inför alla klasskamrater att man behövde gå på toa.

– Lärarnas inställning var att barn ska gå på toa när de behöver eller vill men samtliga lärare hade förbehåll för toalettbesök under lektionstid. De trodde också att många barn ber att få gå på toa men gör andra saker istället. Om barnen bad att få gå på toa och blev påkomna att göra något annat kunde det bli så att barnen fortsättningsvis inte fick gå på toa under lektionerna. Sitter de uppehållsrummet så har de gjort sitt uttryckte en lärare det. Samtliga lärare visste att barnen vill gå på toa under lektionstid eftersom de var rädda för att gå på rasten. Alla lärare ville att barnen skulle berätta för dem när de ville gå på toaletten, antingen genom att räcka upp handen eller gå fram till läraren och där fråga om lov.

– Det framkom också att när barnen håller sig hela dan så ledde det till att de inte kunde koncentrera sig och lyssna på vad läraren sa.

Vem har nytta av dina resultat?

– Rektor som har ansvar för arbetsmiljön där toaletterna ingår, lärarna som ska hantera barnens toalettbehov under lektionstid och sist men inte minst barnen.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Efter dessa studier är jag övertygad om att det finns två övergripande skäl till varför eleverna väljer att inte gå på toaletten: hur toaletterna ser ut och att det är otryggt att gå på toaletten. Skolorna behöver fundera över de regler man har och hur man ska möta barnens toalettbehov. Vågar barn inte gå på toa på rasten, måste man ju tillåta dem när de behöver under lektionstid. Det vore bra om alla lärare har samma regler eftersom olika regler skapar osäkerhet hos barnen.

– Jag skulle vilja fortsätta undersöka några skolor där toaletterna är i gott skick, där man diskuterar och bestämmer regler för besök tillsammans med barnen och försöker skapa en trygg miljö utanför toaletten, för att se om barnen i större omfattning går på toa då.