Physical activity and well-being among adolescents: A public health perspective

Publicerad:2016-05-31

Uppdaterad:2016-06-30

Birna Baldursdottir har i sin avhandling undersökt åldersrelaterade skillnader i fysisk aktivitet och depressiva symptom hos ungdomar i åldrarna 10-19 år.

Författare

Birna Baldursdottir

Handledare

Professor Alexandra Krettek, Göteborgs universitet Professor Heiðdís B. Valdimarsdóttir, Reykjavik University Professor Inga Dóra Sigfúsdóttir, Reykjavik University

Opponent

Professor Mai-Lis Hellenius Karolinska Institutet

Disputerat vid

Göteborgs universitet

Disputationsdag

2017-06-17

Titel (eng)

Physical activity and well-being among adolescents: A public health perspective

Abstrakt

Bakgrund: Fysisk aktivitet bland barn och ungdomar minskar och över hela världen når 80% av ungdomarna i åldrarna 13-15 år inte upp till de rekommenderade riktlinjerna av minst 60 minuters daglig fysisk aktivitet av minst moderat intensitet. Denna reduktion i fysisk aktivitet har allvarliga konsekvenser eftersom brist på sådan aktivitet har negativa effekter för både fysisk och mental hälsa. Eftersom vanor för fysisk aktivitet grundläggs tidigt under barn- och ungdomsåren och följer oss ända upp i vuxen ålder, kan minskad fysisk aktivitet under ungdomsåren ha en negativ effekt på båda hälsa och välbefinnande senare i livet.
Syfte: Avhandling avser specifikt att undersöka 1) ålders-relaterade skillnader i fysisk aktivitet och depressiva symptom hos ungdomar i åldrarna 10-19 år; 2) möjliga effekter på fysisk aktivitet och subjektiv sömnkvalitet av en intervention med pedometer och dagbok riktad till 15-16 åringar; samt 3) betydelsen av en pedometer- och dagboksbaserad intervention för fysisk aktivitet hos 15-16 åringar.
Metoder: Populationsdata från en semi-longitudinell isländsk tvärsnittsstudie användes för att undersöka skillnader i åldersrelaterad fysisk aktivitet och depressiva symptom. I en pilot-studie användes en 2×2 faktoriell design för att testa effekterna av en intervention med pedometer och dagbok. Vidare användes en randomiserad kontrollerad studie med 4×4 faktoriell design för att testa betydelsen av pedometrar, dagböcker eller en kombination av dessa i samband med en fysisk aktivitets intervention.
Resultat: Avhandlingen visar minskad fysisk aktivitet hos isländska ungdomar från 15-års ålder och en ökning i depressiva symptom i åldrarna 10-19 år. Könsskillnader förekom och flickor var mindre aktiva och hade även högre nivåer av depressiva symptom än pojkar. Interventionen i pilotstudien ökade effektivt den fysiska aktiviteten hos 15-16 åringar. Interventionsgruppen hade signifikant högre antal steg per dag än kontrollgruppen vid uppföljningen. Vidare förbättrades den subjektiva sömnkvaliteten i interventionsgruppen. Den randomiserade kontrollstudien visade även att interventionen var lika effektiv med endast pedometrar än med både pedometrar och dagböcker tillsammans.
Slutsats: Denna avhandling bidrar med viktig information om när i ungdomsåren en insats kan göras för att öka fysisk aktivitet och välbefinnande. En kortvarig intervention för fysisk aktivitet baserad på pedometrar kunde effektivt öka ungdomars dagliga stegantal och deras subjektiva sömnkvalitet. Detta har stor relevans från ett folkhälsovetenskapligt perspektiv eftersom den föreslagna interventionen är kostnadseffektiv och enkelt kan genomföras i skolor genom att t ex inkorporeras i läroplanen

Physical activity and well-being among adolescents: A public health perspective

Background: Physical activity among adolescents is diminishing and worldwide about 80% of 13–15-year-old adolescents do not meet the public health guidelines of minimum 60 minutes of daily physical activity of at least moderate intensity. This decline in physical activity has serious consequences as lack of physical activity adversely affects physical and mental health. As physical activity patterns develop during childhood/adolescence and are tracked into adulthood, diminished physical activity during adolescence can negatively influence health and well-being later in life. Aims: The specific aims of this Thesis were to 1) Examine age-related differences in physical activity and depressive symptoms among 10–19-year-old adolescents; 2) Explore potential effects of a pedometer- and diary-based physical activity intervention on 15–16-year-old adolescents’ physical activity and subjective sleep quality; and 3) Investigate the effects of a pedometer- and diary-based physical activity intervention on physical activity among 15–16-year-old adolescents. Methods: Cross-sectional, semi-longitudinal population-based data from Iceland were used to examine differences in age-related physical activity and depressive symptoms. In a pilot-study, a 2-x-2 factorial design was applied to test the effects of a pedometer- and diary-based intervention. Finally, a randomized controlled trial (RCT) with 4-x-4 factorial design was applied to test the effectiveness of using pedometers, diaries or combination of both in a physical activity intervention. Results: A decrease occurred in physical activity from the age of 15 with an increase in depressive symptoms during the age from 10 to 19 in Icelandic adolescents. Gender differences were apparent with girls being less active and having higher levels of depressive symptoms than boys. The intervention in the pilot-study was effective in increasing physical activity among 15–16-year-old adolescents as the intervention group had significantly higher step-count compared to the control group at follow-up. Additionally, subjective sleep quality improved over time in the intervention group. The RCT demonstrated further the effectiveness of the intervention with pedometers alone being equally effective in increasing physical activity as pedometers in combination with diaries. Conclusion: This Thesis provides important information about when to tailor public health efforts to enhance physical activity and well-being among adolescents. Brief physical activity interventions based on pedometers were effective in increasing daily steps and improving sleep quality among adolescents. This has important public health relevance as the intervention is cost-effective and can easily be disseminated and incorporated into schools’ curricula.