Health Promotion in Schools: Results of a Swedish Public Health Project

Publicerad:2016-05-09

Uppdaterad:2016-11-07

Louise Persson har utforskat de hälsofrämjande aktiviteter som genomfördes i Karlstads kommuns grundskolor under en sexårsperiod. Resultaten visar att både den psykosociala och den fysiska skolmiljön förbättrats i projektkommunen.

Författare

Louise Persson

Handledare

Professor Curt Hagquist, Karlstads universitet

Opponent

Professor Viveca Östberg, Stockholms universitet/Karolinska institutet

Disputerat vid

Karlstads universitet

Disputationsdag

2016-05-13

Titel (se)

Hälsofrämjande arbete i skolan: Resultat från ett folkhälsoprojekt

Titel (eng)

Health Promotion in Schools: Results of a Swedish Public Health Project

Hälsofrämjande arbete i skolan: Resultat från ett folkhälsoprojekt

Bakgrund: Alla barn har rätt till en trygg, stödjande och hälsosam skolmiljö. Skolan är sedan länge en erkänt viktig arena i folkhälsoarbetet eftersom där finns en unik möjlighet att öka kunskap och medvetenhet om hälsa från en tidig ålder. En god hälsa kan fungera som en resurs för att uppnå lärandemål och livsmål i allmänhet. I dag lider cirka 20 procent i den yngre befolkningen av psykisk ohälsa. Forskning visar att psykisk ohälsa kan leda till sämre skolprestationer, vilket i sin tur kan leda till låg självkänsla och aggressiva beteenden. Psykisk ohälsa och dåliga skolresultat kan också följa barnet in i tonåren och vuxenlivet. En positiv skolmiljö kan bidra till att motverka de här problemen, och hälsofrämjande arbete i skolan kan bidra till att skapa en stödjande miljö för hälsa. Svenska skolan är skyldig att arbeta hälsofrämjande, och barns välbefinnande är en prioriterad politisk- och utbildningsmässig fråga. Ändå visar forskning att det svenska skolsystemet inte alls fungerar så tillfredsställande som det har gjort, eller kan göra när det gäller frågor som; att ta itu med barns psykiska problem, därutöver finns problem med störande klassrumsklimat och försämrade fysiska skolmiljöer. Dessutom måste samhället bli bättre på att följa upp hälsofrämjande arbete i skolan, och i slutändan måste vi bli bättre på att skapa stödjande miljöer för hälsa- och förbättra skolmiljön i allmänhet. Av den anledningen, implementerades också projektet Skolan förebygger, i Karlstads kommuns grundskolor 2006-2012.

Syfte: Det övergripande syftet var att studera, utifrån olika perspektiv, de hälso- främjande aktiviteter som genomförts i Karlstads kommuns grundskolor 2006-2012, med ett särskilt fokus på skolmiljön.

Metod: Avhandling består av fyra delstudier, två kvalitativa (I-II) och två kvantita-tiva (III-IV). I studie I genomfördes intervjuer med samtliga 13 verksamhetschefer verksamma vid Karlstads kommuns grundskolor. Studie II inbegrep att förbättringsförslag från barn (n66) från tre olika skolor i Karlstads kommun, i åldrarna tio till tolv år, inhämtades med hjälp av en återkopplingsmodell, och ett öppet frågeformulär som var utvecklat för syftet. Kvalitativ innehållsanalys användes för attanalysera data i studie I-II. Studie III-IV består av data som inhämtats genom tvärsnittsstudier och frågeformulär. I studie III har ett frågeformulär delats ut en gång (2011) till samtliga elever i åldrarna tio till tolv år (n1247) i Karlstads kommun. Studie IV består av data från elever i åldrarna 15-16 år, från tre olika tvärsnittsstudier: 2005 (n2664), 2008 (n 2653) och 2011 (n 2246) från 14 av 16 kommuner i Värmlands län. Samma frågeformulär har använts samtliga år i studie IV. Data har analyserats med hjälp av multilevelregression i studie III, och i studie IV har multinomiallogistisk regression använts.

Resultat: Studie I visar verksamhetschefernas syn på vad hälsofrämjande arbete i svenska skolor innefattar och innebär. Temat, ”Möjligheter till lärande och ett gott liv”, beskriver det latenta innehållet i de tre kategorierna; ”Organisation och samarbete”, ”Optimera spelplanen” och ”Stärka individen”, med tio subkategorier som framkom av analysen. I studie II, framkom de två kategorierna: ”Psykosocialt klimat” och ”Inflytande” med fyra underkategorier från analysen. Kategorierna kan ses som viktiga för att öka skoltrivsel och förbättra de sociala relationerna mellan jämnåriga i skolan, från ett barns perspektiv, då barn är experter på sin skolmiljö. Studie III visade att barns bakgrund och klassammansättning, var associerat med olika uppfattningar om klassrumsklimatet. Studie IV visade att både den psykoso-ciala och den fysiska skolmiljön förbättrats i projektkommunen överlag och i kommunens högstadieskolor (både på kommun- såväl som på skolnivå), över åren, samt i jämförelse med övriga kommuner i länet.

Sammanfattning: Avhandlingen bidrar med ny kunskap till folkhälsoområdet och om skolan som arena i det hälsofrämjande arbetet, med en mer fullständig bild av hur den svenska skolan arbetar hälsofrämjande – och vad som krävs för att förbättra det framtida hälsofrämjande arbetet, för att stärka barns möjligheter till lärande och

ett gott liv. Resultaten bidrar också till fältet genom att visa hur skoltrivsel och sociala relationer mellan jämnåriga kan förbättras, om barnperspektivet beaktas i planeringen av hälsofrämjande aktiviteter i skolan. Dessutom kompletterar resultatet till tidigare forskning med kunskap om att barns bakgrund och klassammansättningen, kan vara viktigt att ha i åtanke för att förebygga störningar i klassrummet och förbättra klassrumsklimatet i allmänhet. Avhandlingen bidrar med kunskap om att projektet Skolan förebygger, som syftade till att förbättra skolmiljön, också verkar ha varit framgångsrik i att förbättra skolmiljön på både kommun- och skolnivå, mellan åren – men även i jämförelse med de andra kom munerna i länet. Sammanfattningsvis bidrar avhandling en till tidigare kunskap inom det folkhälsovetenskapliga fältet, genom att visa, utifrån olika perspektiv, vad som behövs för att stärka det framtida hälsofrämjande arbetet i skolan, och kopplat skolmiljön i synnerhet.

Health Promotion in Schools: Results of a Swedish Public Health Project

All children have the right to a safe school environment that promotes good health. The fact that children’s feeling of well-being is declining is a vital public health concern. Health promotion in schools can help to create an environment that fosters good health, and the Swedish school environment is in need of improvement.

The main aim of the thesis was to examine the health promotion activities that have been performed in Karlstad municipality primary schools between 2006 and 2012, from different perspectives, focusing on the school environment.

This thesis includes four studies. Studies I and II are qualitative, and are based on interviews with all school managers in a municipality and children’s suggestions for improvement, respectively. Studies III and IV are quantitative and feature a cross-sectional design based on a questionnaire that was distributed at different points in time.

In study I the categories: ‘Organization and collaboration’, ‘Optimize the arena’ and ‘Strengthening the individual’ emerged as vital by the school managers in health promotion, to enable ‘Opportunities for learning and a good life’. In Study II, ‘Psychosocial climate’ and ‘Influence’ emerge by the children as essential to increase school satisfaction and improve social relations among peers. Study III shows that classmates’ characteristics and class composition were associated with different perceptions of the classroom climate. Study IV shows that the school environment improved during 2005-2011 in the project municipality schools, and compared to the other municipalities in the county.

In sum, it is always important to endeavor to provide a health supportive school environment, as it is a vital prerequisite for children’s health, well-being and academic achievements. This thesis contributes to the field by showing what is needed to enhance future health promotion in Swedish schools from different perspectives, to improve children’s opportunities for learning and a good life.