Lärare formas av skolmiljön

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har själv jobbat som lärare i fjorton år. Då var jag på två skolor som var väldigt olika till sin karaktär. Jag slogs av att det är stora skillnader beroende på var man jobbar som lärare. När jag blev doktorand upptäckte jag att det forskats lite på de skolor som lagts ned. Som fackligt aktiv har jag också intresserat mig för läraryrkets förutsättningar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har intervjuat lärare som jobbar på en skola som ska läggas ner. Jag har sökt deras yrkesidentiteter och på vilket sätt platsen har spelat roll för dem. En del berättelser får en kvalitet som institutionella minnen. De återberättas på skolan hela tiden, även av lärare som inte upplevt det inträffade själva, till exempel skildringen av en karismatisk studierektor och av en liga som kopplats till skolan. Men berättelserna sitter inte i väggarna, hävdar jag. Lärarna för berättelserna vidare på sitt eget vis. De tar ställning och lägger in sina värderingar i det som återberättas.

– Avhandlingen handlar också om lärares arbetsvillkor, på ett övergripande plan. I en konkurrensutsatt värld förändras arbetsvillkoren för lärare. Skolan där de intervjuade lärarna jobbade marknadsfördes som mångkulturell, men tappade elevunderlag. Den kan ha konkurrerats ut. Vad händer med läraryrket i en sådan kontext? Kan man säga vad som helst som lärare i dag?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Platsen har betydelser. Det spelar roll var man är lärare. Platsen ser ut på olika sätt beroende på vilka elever som går där, skolans historia, vad den har för rykte och hur man minns saker tillsammans. Ett annat viktigt resultat är att lärare är akademiska subjekt som tänker och förhåller sig till sin omgivning.

Vad överraskade dig?

– De intervjuade lärarna var så välartikulerade, genomtänkta och positiva. De hade jobbat på en utsatt skola och den skulle läggas ned. Jag hade förväntat mig mer hopplöshet i berättelserna, men mötte sådan enorm drivkraft och glöd i erfarenheterna som lärare. Yrkesstoltheten gick inte att missta sig på.

Vem har nytta av dina resultat?

– Min förhoppning är att lärare ska läsa den. Kapitel sju handlar om yrkesidentitet och väcker tankar som: Varför tycker jag att yrket är viktigt? Vad är jag stolt över? Avhandlingen vänder sig också till lärarutbildare. Unga som vill bli lärare kan i den se olika sätt att vara lärare på. Politiker kan också ha nytta av den. Att samla lärarstudenter på övningsskolor med tillrättalagda förutsättningar, som Jan Björklund föreslagit, gör att man missar de institutionella minnena och variationen.

Gunilla Nordin