Elever bemöts olika utifrån etnicitet och bakgrund

Publicerad:2016-01-18

Uppdaterad:2016-01-26

Skribent:Robert Gres

I skolan är färgblindhet den rådande ideologin. Men hudfärg spelar roll, visar Osa Lundberg i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av ras som en social konstruktion, inte som biologiskt begrepp. Jag har läst early childhood education i USA och lärarprogrammet här i Sverige, och har under bägge utbildningarna saknat de sociala och kulturella perspektiven. Frågor som rör makt, privilegier, begränsningar och vad man associerar till hudfärg och kulturell bakgrund hänger ihop med lärande och utveckling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur sociala och kulturella skillnader uppstår i skolans praktik, vad det får för konsekvenser och vad det finns för möjligheter till förändring. Jag har under tre års tid i en skola i förorten följt tre klasser i årskurs nio i alla kärnämnen, för att se hur sociala och kulturella skillnader uppstår, oavsett ämne.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Man tror att hudfärg och etnicitet inte ska ha någon betydelse, men det spelar roll för hur eleverna blir bemötta både i och utanför skolan. Det handlar om ras – men lika mycket om elevernas socioekonomiska bakgrund, att de kommer från förorten. Eleverna adresserades som icke-svenskar, både på skolan och vid utflykter. – På skolan vill man lyfta eleverna, man talar om att de är medborgare och lika mycket värda. Men när de har integrationsprojekt blir det en envägsintegration där eleverna ska lära sig normer och koder utifrån majoritetsperspektivet. Det här med ras och etnicitet är ett undertryckt ämne som det inte talas om. Hur och varför exkludering skapas vill man inte heller prata om, samtidigt som rasismen finns där i elevernas erfarenheter och vardag.

Vad överraskade dig?

– Att det är en så påtaglig stigmatisering av förorten som icke-svensk. Det hänger ihop med språk, hudfärg och etnicitet, men mest med platsen. Förorten anses inte riktigt tillhöra ”Sverige”.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av integrationsfrågor och kritiska rasstudier*. Och lärare som intresserar sig för social rättvisa. Annika Larsson Sjöberg*Critical race studies på engelska, vilket kan översättas till kritiska rasstudier eller kritisk rasforskning på svenska (red.)

Intervju

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med