Verksamheter har olika syn på kvalitetsarbete

Publicerad:2016-01-07

Uppdaterad:2016-01-21

Skribent:Robert Gres

Uppdraget med systematiskt kvalitetsarbete tolkas, anpassas och omformuleras utifrån tidigare erfarenheter av liknande uppdrag. Det visar Karin Lager i sin avhandling om hur kommunen, förskolan och fritidshemmen arbetar med ämnet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som fritidspedagog och alltid varit intresserad av kvalitetsarbete, mål och utvärderingar av verksamheten. Ett uppdrag för Myndigheten för skolutveckling* där jag utvärderade kommuners kvalitetsarbete av skolan gav mig en djupare förståelse för vilken komplex process detta är.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur det nationella uppdraget om systematiskt kvalitetsarbete genomförs i kommuner, förskolor och fritidshem. Jag har undersökt alla faser, från planering, genomförande till dokumentation och utvärdering. Fokus ligger på själva genomförandet, alltså hur kommun respektive förskolor och fritidshem gör.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Målformuleringarna i läroplanerna med framför allt måluppfyllelse påverkar hur kommunen förväntar sig att förskolan ska dokumentera sitt kvalitetsarbete. På kommunnivå lägger man stor vikt vid att finna mallar och modeller för att mäta resultat i förskolan. Men den dokumentation förskolan gör är i regel mer en beskrivning av verksamhetens måluppfyllelse och saknar oftast just de konkreta och mätbara resultat på individnivå som ibland efterfrågas. – Vad gäller fritidshemmen finns inte någon tydlig förväntning på hur dokumentationen ska se ut. Här utvecklas också många egna system och modeller för utvärdering med systematiskt kvalitetsarbetet. Arbetet med frågan tolkas, anpassas och omformuleras till praktikens specifika förutsättningar men också utifrån tidigare erfarenheter av liknande uppdrag. – Tydligt är också förskolans respektive fritidshemmens olika synsätt. Kommuners arbete med förskolans systematiska kvalitetsarbete präglas av en mer individfokuserad skoldiskurs medan fritidshemmen har en tydlig inriktning mot arbete med barns sociala utveckling där lek, nya relationer och kollektiv verksamhet får mest plats.

Vad överraskade dig?

– Jag såg just inget av den så kallade skolifieringen av fritidshemmen som det diskuterats en hel del om. Jag hade förväntat mig mer att verksamheten innehöll exempelvis språkutveckling eller problemlösning som kan kopplas till matematik, men fann i stället en traditionell verksamhet med fokus på sociala relationer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med systematiskt kvalitetsarbete. Min studie synliggör hur arbetet görs men också de förväntningar som finns på olika nivåer. Susanne Sawander Foto: Christian Werdinius *Myndigheten för skolutveckling lades ner år 2008.

Intervju

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med