Samhällskunskapen förmedlar en okritisk bild av samhället

Publicerad:2015-12-30

Uppdaterad:2016-01-14

Skribent:Robert Gres

Den ojämna fördelningen av materiella resurser i samhället lyfts inte fram i de styrdokument som gäller för samhällskunskap i grundskolan. Det får konsekvenser för undervisningen i ämnet, visar Lars Sandin i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Mitt intresse har växt fram under lång tid. Jag har arbetat länge som lärare, både på grundskolan och på högskola och universitet. Under den tiden har jag blivit medveten om att samhället kan ges olika ideologisk laddning genom att det framställs på olika sätt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om de samhällsbilder som gestaltas i samhällskunskap i grundskolan. Jag försöker komma åt en ideologisk dimension i bilderna genom att titta på hur de relateras till social differentiering.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att den sociala differentieringen, framförallt fördelningen av materiella resurser, inte lyfts fram i samhällskunskapen. Det är väldigt tydligt att vi de senaste femton åren har fått en mer individualistisk människosyn som genomsyrar de styrdokument som gäller för samhällskunskapsämnet. Utgångspunkten för mig är att vi människor agerar i världen utifrån hur vi förstår den. – Skolan bidrar till att förmedla en ganska okritisk bild av hur samhället ser ut. Samhällskunskap var från början ett ämne som skulle stå för en politisk moralisk fostran. Genom att inte visa upp de olika aspekterna av relationerna i samhället bidrar ämnet istället till att skapa en okritisk bild menar jag.

Vad överraskade dig?

– Jag blev negativt överraskad när jag var ute i klassrummen och tittade på undervisningen. De läromedel som jag stötte på var traditionellt fyrkantiga. Det var som om tiden hade stått still sedan jag själv jobbade på grundskolan för tjugo år sedan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förhoppningsvis de som vill forska vidare på den här typen av frågor. Lärare i både grundskolan och gymnasiet kan också ha nytta av resultaten, men även de som på olika sätt är engagerade i debatten som förs om utbildning och skola. Åsa Lasson

Intervju

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med