Adolescent Gaming and Gambling in Relation to Negative Social Consequences and Health

Publicerad:2015-11-02

Uppdaterad:2015-11-17

Speltiden har givetvis betydelse men motivet är mer avgörande vad gäller sambanden med negativa sociala konsekvenser och ohälsa, säger Charlotta Hellström som forskat om ungdomars spelvanor av on-linespel.

Författare

Charlotta Hellström

Handledare

Docent Cecilia Åslund, Uppsala universitet, Professor Kent Nilsson, Uppsala universitet, Professor Jerzy Leppert, Uppsala universitet,

Opponent

Docent Per Binde, Göteborgs universitet

Disputerat vid

Uppsala universitet

Disputationsdag

2015-10-16

Titel (eng)

Adolescent Gaming and Gambling in Relation to Negative Social Consequences and Health

Institution

Centrum för klinisk forskning, Västerås

Abstrakt

Denna avhandling presenterar resultat som ytterligare bidrar till ett forskningsfält där det finns uttalade behov av vidare kunskaper ur olika perspektiv och kontexter. Vi fann associationer mellan online datorspelsmotiv och upplevda negativa sociala konsekvenser och symtom på ohälsa vilket vi menar bör ses som en viktigare riskfaktor än den tid som läggs på att spela. Detta är något som kan vara av vikt att ta hänsyn till vid utformande av preventiva insatser för de spelare som behöver det mest i syfte att minska ohälsosamma spelvanor. Vidare fann vi att individer med ADHD symtom hade en ökad känslighet för att utveckla spelproblem och att spelproblem ökar med ökad ålder. Även detta kan vara viktigt att känna till för de som möter ungdomar med ADHD diagnoser, om inte annat för att uppmärksamma både de unga och föräldrar om att denna koppling finns, även här i syfte att minska risken för utvecklande av spelproblem även om det i detta fall gäller pengaspelande. När det gäller fynden i den fjärde studien är det mycket intressant att ett ökat online datorspelande hos flickor (men inte hos pojkar) ger ökad spelfrekvens gällande pengaspelande. Kanske bör insatser för att komma åt spelproblem utformas olika för pojkar och för flickor då det verkar vara delvis olika processer som ligger till grund för ohälsosamma spelbeteenden.

Resultaten i våra studier är begränsade av den studiedesign som användes, vilken inte tillåter att kausalitet kan fastställas. Användandet av enkätdata och självrapporterade uppgifter kan ytterligare ha påverkat våra resultat på ett sätt som vi inte kan säkerställa. Styrkorna med de inkluderade studierna utgörs främst av att vi har en omfattande studiepopulation med hög svarsfrekvens både i SALVe 2008 och i SALVe 2012. Behovet av ytterligare studier kring ungdomars spelvanor i relation till hälsa är fortfarande stort, främst i form av epidemiologiska och longitudinella studier men även gällande vilka faktorer som skiljer sig åt mellan spelande pojkar och flickor. Framtida studier bör ta hänsyn till de biologiska, sociala och psykologiska faktorer som kan förklara spelbeteenden ytterligare.

Adolescent Gaming and Gambling in Relation to Negative Social Consequences and Health

The aims of the thesis were to study relationships between the effects of online gaming and gambling and negative social consequences and ill health among adolescents and to determine whether gaming and gambling activities occur together.

The papers in this thesis used epidemiological methods to obtain self-report information from Swedish adolescents aged 13–18 years. Time spent in online gaming was associated with negative social consequences, and this relationship was explained by online gaming motives. Gaming for fun and social motives was associated with a reduced risk of negative social consequences, whereas gaming to escape problems, gain status, or meet demands from others was associated with an increased risk.

Increased online gaming time on weekdays increased the probability of having depressive, musculoskeletal, or psychosomatic symptoms, and was related to online gaming motives. The probability of ill health was low in those who reported gaming for fun or social motives. Adolescents with symptoms of attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) were more sensitive to gambling frequency and to developing a gambling problem. However, among those identified as susceptible, adolescents with ADHD were equally affected compared with other susceptible participants in terms of their gambling frequency.

Boys had a higher probability than girls of participating in online gambling in association with online gaming. Having at least one parent born outside Scandinavia was associated with a higher probability of online gambling, especially among girls. The effect of alcohol use as a factor contributing to online gambling was greater among boys than among girls.

The results of this thesis contribute new knowledge about sex differences in online gaming and gambling behaviours and add to the limited research on online gaming and online gambling behaviours among adolescent girls. Gaming motives may be helpful for identifying online gamers needing support to reduce their unhealthy gaming behaviour. Information about factors related to gaming and gambling problems may be of interest to clinicians in psychiatry, psychology and social work, as well as to policymakers, parents and teachers involved in adolescent health and development. Effect preventive strategies should consider the sex differences in gaming and gambling behaviour in adolescents.