Livliga diskussioner när naturvetenskap kopplas till samhällsfrågor

Publicerad:2015-09-30

Skribent:Robert Gres

Genom att låta eleverna diskutera kontroversiella samhällsfrågor med koppling till bioteknik fick grundskollärare Birgitta Berne fart på elevernas samhällsintresse. Engagerade diskussioner där även tysta elever tog plats är ett att flera positiva resultat i hennes klassrumsforskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare i snart 40 år, nu på högstadiet i Lindåsskolan utanför Göteborg, och har alltid varit intresserad av naturvetenskapliga ämnen. När jag fick möjlighet att gå forskarutbildningen ville jag underöka om samhällsfrågor med ett naturvetenskapligt innehåll kan öka elevernas intresse för naturvetenskap och deras förmåga att ge väl grundade argument.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har gjort studien i mitt eget klassrum, årskurs 9, där jag först undervisade om genetikens grunder. Elverna fick sedan läsa text, söka på nätet och förbereda sig innan de tog ställning. Därefter följde gruppdiskussioner om DNA-register, GMO, kloning av barn och odling av stamceller. Diskussionerna filmades av eleverna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det tydligaste resultatet är hur engagerade eleverna är i gruppdiskussionerna, de nästan slåss om ordet, även elever som normalt sett är tysta när diskussioner sker i helklass. Eleverna flätar samman etiska aspekter med naturvetenskaplig kunskap och resonerar kring konsekvenser, vad som är rätt och fel och vem som ska ha rätt till ny teknik. Flera konstaterar också att de kan relatera frågorna från undervisningen till frågor som diskuteras i samhället. Egna studier, reflektion och skrivna förberedelser har stor betydelse för att mycket eleverna medverkar i en diskussion. Tack vare filmningen kunde jag se hur eleverna både utmanar och uppmuntrar varandra i diskussionen. Normalt sett dyker man som lärare bara in en kort stund i elevernas diskussioner och min erfarenhet är att samtalet då stannar upp. Ett viktigt resultat i vidare bemärkelse är att kvaliteten på undervisningen höjs om vi lärare ges möjlighet att forska på vår egen undervisning.

Vad överraskade dig?

– Att elever som i vanliga fall är helt tysta plötsligt tar plats i gruppdiskussioner. Det var fantastiskt att se!

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med undervisning i någon form. Jag tror att den här formen av undervisning bör lyftas in redan i lägre stadier, just för att uppmuntra eleverna att delta i diskussioner. Men jag hoppas även att resultaten kan leda till att fler lärare får möjlighet att forska på sin undervisning. Det skulle höja både kvaliteten på undervisningen och yrkets status. Susanne Sawander

Intervju

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med