Fakta viktigare än skapande i skolan

Publicerad:2015-08-18

Uppdaterad:2015-08-20

Skribent:Robert Gres

Estetiska lärprocesser ges föga utrymme i skolan. Även i estetiska ämnen är undervisningen inriktad på reproducerande processer snarare än att ge eleverna utrymme för eget skapande. Det visar Marie-Louis Hansson-Stenhammar i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som lärare i årskurs 1-7 i ämnen svenska, svenska som andraspråk, matematik, bild, musik och drama och har alltid varit intresserad av lärprocesser och hur elever upplever lärande. Jag är särskilt intresserad av estetiska lärprocesser som kan beskrivas som ett mer kreativt, experimenterande och undersökande sätt att lära sig. Det är ett kritiserat begrepp eftersom det är svårt att definiera vad skillnaden är jämfört med andra lärprocesser. Jag var nyfiken på hur estetiska lärprocesser kopplas till undervisningen generellt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om estetiska lärprocesser och vilket utrymme det har i undervisningen i samtliga ämnen. Jag har under fyra veckor observerat undervisningen i alla ämnen utom idrott och hälsa i en årskurs 5 i en skola med musikprofil. Därtill har jag intervjuat både lärare och elever kring hur de ser på och upplever undervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att estetiska lärprocesser inte med automatik kan knytas till undervisningen i estetiska ämnen. Min studie visar att undervisningen även i dessa ämnen i huvudsak bygger på reproducerande processer där läraren i början av lektionen visar vad som ska göras och hur det ska göras. Elever som kommer med egna idéer och börjar experimentera på egen hand uppmärksammas eller uppmuntras mer sällan. Eleverna själva definierar kunskap och lärande som att kunna komma ihåg så mycket som möjligt, ha många rätt på proven och i exempelvis ämnet bild, lämna in många teckningar som utförts enligt lärarens instruktioner. Mina slutsatser är att lärprocesser formas utifrån lärarens didaktiska val, inte av ämnet. Konstnärliga begrepp som exempelvis kreativitet och skapande har en annan betydelse i den konventionella skolan än i en rent konstnärlig utbildningsmiljö.

Vad överraskade dig?

– Att skolan, som dessutom har en musikprofil inte ens i de estetiska ämnena ger eleverna något större utrymme att just utforska, testa och experimentera.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla lärare i både grund- och gymnasieskolan. Jag hoppas att resultaten kan väcka frågor och starta diskussionern kring vilka konsekvenser ett alltför stort fokus på reproducerande lärprocesser får för elevernas kunskapsutveckling. Susanne Sawander

Intervju

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med