Framtidens demokratiska medborgare: Om ungdomar, medborgarskap och demokratifostran i svensk skola

Publicerad:2011-11-17

Uppdaterad:2012-08-14

Med sin avhandling vill Jan Grannäs öka förståelsen för skolans demokratiska uppdrag. Ungdomars kritiska förhållningssätt till skol- och samhällsfrågor var något som överraskade Jan Grannäs i avhandlingsarbetet. – Jag blev väldigt imponerad, säger han.

Författare

Jan Grannäs

Handledare

Professor Carl Anders Säfström, Professor Christina Gustafsson

Opponent

Professor Solveig Hägglund

Disputerat vid

UU – Uppsala universitet

Disputationsdag

2011-12-02

Titel (se)

Framtidens demokratiska medborgare: Om ungdomar, medborgarskap och demokratifostran i svensk skola

Institution

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Framtidens demokratiska medborgare: Om ungdomar, medborgarskap och demokratifostran i svensk skola

Skolan är ett offentligt rum som alla barn och ungdomar i Sverige är en del av. Skolan har därför en avgörande möjlighet och betydelse för fostran av framtida demokratiska medborgare. I skollagen och läroplanerna framgår att skolan och dess verksamhet skall vila på demokratins grund. Det gäller all verksamhet i skolan. Avhandlingen syftar till att öka kunskapen om den svenska skolans demokratiuppdrag och det görs genom att låta ungdomar själva berätta om sina upplevelser av demokratifostran. Avhandlingens empiriska resultat bygger på en flerfallsstudie och de tre fallskolorna är valda för att ge en social variation.

Resultaten i studien visar att skolans demokratiuppdrag är komplext och fyllt av olika spänningar. Exempelvis har studiens resultat visat att ”skolans icke-platser” har direkt relevans för demokratiuppdraget. Likaså har det omgivande samhällets bilder av och förväntningar på skolor, grupper och enskilda individer samt dess relevans för demokratiuppdraget blivit tydligt i studien. Det framstår därför som nödvändigt att demokratiuppdragets intentioner kräver både systematiskt arbete och riktlinjer för skolpersonal, elever och föräldrar i syfte att skapa en skolmiljö som motsvarar uppdraget. Resultaten visar vidare att villkoren för demokratiuppdraget kan skilja sig åt markant mellan skolor och att kamratgruppssocialiseringen har stor betydelse för utfallet. I ett didaktiskt mikroperspektiv har studien uppmärksammat att synen på den (icke)-kompetente eleven har relevans för demokratiuppdraget, liksom hur sådana bedömningar görs. Därför är det rimligt att utifrån studiens resultat verka för att synen på demokratiuppdraget kan vidgas från att fokusera demokratiska beslutsprocesser till att också beakta de i vardagspraktikerna ständigt pågående förhandlingsprocesserna mellan lärare och elever, som har konsekvenser för vad som uppfattas vara politiska handlingar och demokratiska arenor.

Abstract in English

This thesis attempts to deepen our understanding of the democratic assignment for Swedish schools. The school is a public space that all children and youth are a part of which gives it a prominent opportunity for fostering democratic citizens of the future. The purpose of the study is to increase the knowledge of this assignment, based on the students stories of how they experience it. The theoretical framework draws upon a spatial perspective and educational theory inspired by a radical view of democracy. A multiple case study was conducted based on three cases, chosen in order to achieve socioeconomic variation. A mixed method approach has been applied to the study: interviews, observations, documents and quantitative data have been analyzed using a thematic analysis framework. The results show that the democratic assignment of schools is complex and filled with legal, social, ideological, and ethical tensions. For the purpose of creating a school environment that meets the democratic assignment, systematic work and guidelines for school personnel, students, and parents appear to be necessary. The study has clearly shown that the conditions for the democratic assignment may differ markedly between schools and that peer socialization is of great importance for the outcome. The influence and potential of diversity on the democratic assignment of schools is clear. From a curriculum micro perspective, the study has brought attention to how the view of the (non-)competent student is relevant for the democratic assignment, as well as the bases on which this notion of (non-)competence rest. It is suggested that the view of the democratic assignment is extended, from a narrow focus on democratic decision-making processes to a wider focus that also takes into account the ongoing everyday negotiation processes between teachers and students that have impact on what is perceived as political action and democratic arenas.